3 saker jag lärde mig när jag reste själv + en sak jag jag måste bli bättre på
Så många gånger som jag varit på resande fot, tittat runt omkring mig och undrat vad jag egentligen håller på med. Att jag är på främmande mark och känner inte någon. Till att andra sekunden känna mig oövervinnerlig och modig. Det kan skifta snabbt när man reser själv.
Jag blev inspirerad att skriva ett inlägg efter ha läst på Towes blogg om att hon var sugen på att bege sig ut och resa själv. Under åren har det blivit en del resor jag gjort själv som tex genom Thailand, Laos och Kambodja. Men även till den engelskalandsbygden, London och två omgångar till Paris.
Du Måste börja lyssna på sig själv
Japp det är en klyscha men den finns där av en anledning, för att den är sann. Du kommer lära dig mer om dig själv vare sig du vill eller inte. När man är själv blir man tvungen att konstant ta beslut om vad man ska göra hela tiden och kan inte på samma sätt bolla idéer med sin kompis eller partner. Man får lita på sina instinkter att inte gå längs med en gata om magkänslan säger nej. Du kommer konstant ha monologer i huvudet och vrida och vända på beslut.
Du är egentligen inte ensam
Under den första gången jag reste själv stannade jag till i en mindre stad i norra Kambodja och gick ut för att handla lite snacks inför kvällen. Kvinnan i den lilla butiken frågade varför jag reste själv och undrade om jag inte hade någon familj eller vänner som ville vara med mig. Det var en kulturkrock där hon inte kunde förstå mig. För dom var det individualistiska västvärldens tänk nått som var obegripligt. Hon tittade lite undrande och gav mig en blick som jag intrycket av att hon misstänkte det var nått fel på mig. Tillbaka på mitt rum satt jag på sängen och det mig att tvivla, var det kanske nått fel på mig? Varför reste jag ens själv? Några dagar senare stötte jag på andra som reste själv och vi blev ett gäng som följde med varandra. Såklart var det inte nått fel på mig men det kommer vara stunder som kommer kännas ensamt men det är ett medvetet val och inte något som någon annan tilldelat dig. Det är en stor skillnad!
Du kommer känna dig mer modig i längden
Eftersom du utsatts för situationer som du inte upplevt innan är du utanför din comfort zone. Bara av att vara utanför den så blir du lite visare. Du kommer våga mer för att det som vara nytt innan är inte det längre. Dina gränser vad som är läskigt kommer flyttas fram.
Men all den erfarenheten rikare så är det fortfarande en sak som jag är dålig på. Jag slukas väldigt lätt upp i situationer och kan lätt glömma bort tid och rum...
Berätta för nära och kära om dina resplaner!
Det här något som jag själv är fruktansvärt dålig på. Jag gav ju mina föräldrar ett smärre hjärtstopp när jag och mina kompis Lisa reste i Asien 2004. Det dom visste var att vi flygit till Thailand men sen visste dom inte så mycket mer. Så helt plötsligt skedde tsunamin och vi hamnade på UD:s lista av saknade människor. Det här var innan iphones och ständigt uppkopplad. Vi hade en skruttig telefon med oss men som vi jämt hade avstängd. Om vi spolar fram tiden ett par år så liftade jag själv runt på bilflak i Laos med nyfunna vänner jag hittat efter vägen med exakt noll tanke på att berätta mina resplaner för någon hemma. Hade det hänt mig något där så hade jag varit helt spårlöst försvunnen. För hur skulle nån ha nån aning om jag befann mig i nån lite by djungeln. Jag var så uppslukad av hela upplevelsen. Stackars mina föräldrar!