Den där gången när vi var tvungna att lifta till Bayonne i Frankrike

 

Vi vinkar hejdå till Sanna och Kalle som vi hälsat på i Capreton då det var dags för oss att åka norrut mot Bordeaux. Vi skulle träffa Simon som jag couchsurfade hos i Paris några år tidigare men som nu hade flyttat till Bordeaux. En vänskap som hade uppstått efter ha suttit och druckit rödvin på golvet i hans lilla rum i den slitna Parislägenheten. Planen var att vi skulle ha tagit bussen från Capreton till Bayonne för att där byta till ett tåg som skulle ta oss den sista biten. Men när vi skulle ge oss iväg för att hitta busshållplatsen i Capreton så måste vi ha gått helt galet och hittade den inte och strax efter dundrade bussen förbi oss och vi stod snopet kvar efter vägen i 40 graders värme. Vi gjorde det enda vi kunde göra och det var att lifta. 

Det gick förvånansvärt fort att få skjuts. En tjej plockade upp oss som var på väg hem från jobbet, hon körde omvägar från dit hon skulle bara så att vi skulle komma ut på den bästa vägen för att lifta vidare. Inte mer än 15 min senare satt vi i en bil med en man som knappt pratade nån engelska och hans 3 år gamla son som bombaderade mig nyfiket med frågor om vad jag hette och hur gamal jag var. 

Men vi hann med tåget i Bayonne med råge och strosade runt bland gatorna för att fördriva tiden. Känner instinktivt att fler städer borde vara klädda i vimplar. 

 

Tåget kändes lite som att gå ni en Wes Anderson film och det är ju inte helt fel. 

Du hittar mig även här: