Om att leva sin dröm

Lever du din dröm? Vi har nog alla en dröm som vi bär på som ibland känns ouppnålig. Kanske har vi inte exakt formulerat den för oss själva eller vågat tillåta oss själva att ens tro på den. Människor som bär på en dröm och som sen gör något av den är något jag verkligen beundrar. Just nu följer jag tv-serien Kalle och Britas sex liv där Brita Zackari och Kalle Zackari Wahlström reser till sex utvalda personer som bor på ett annorlunda sätt och har valt en egen livsstil. Det får mig att tänka ännu mer på mina egna val och vart jag vill i framtiden. Ju mer jag tänker tanken på att jag ska fortsatt bo i en lägenhet i framtiden desto mer kryper det i kroppen. Jag vill ut till naturen och ha gräs under fötterna när jag kliver ut från dörren.

Det finns dom som vågar att gå emot strömmen och bygga upp något helt eget lång ifrån vad man bör göra. Nathalie och hennes Anders uppfyller verkligen den beskrivningen. Där allt började med en längtan och en dröm om ett självförsörjande liv. Från att vara en del av vad man kallar ekorrhjulet i Stockholm bröt dom sig loss och allt föll på plats när dom hittade den lilla gården på den väglösa ön Lindö ute i Mälaren dit du endast kan ta dig med båt. Att det blev en ö är inte så konstigt då Anders är uppvuxen i skärgården och hade en längtan till vattnet.

Om du blir nyfiken att läsa mer så kan du klicka in dig på Nathalies blogg Att leva sin dröm där du kan följa deras resa till ett självförsörjande liv.

Hemma hos Nathalie som lever sin dröm

Från första stunden när dom kom ut till Lindö blev dom kära i ön. Först förlorade dom budgivningen men den äldre mannen som ägde gården gillade deras idéer om att låta gården få leva vidare att han ändå valde dom över dom andra vinnande buden. Ett kort tag efter att kontraktet var påskrivet går den äldre mannen bort kanske i lättnad över att hans livsverk kommer få leva vidare. Det var som om det var skrivet i stjärnorna att Nathalie och Anders skulle hamna på Lindö.

Deras hem är en mardröm för den som är pälsallergiker men en dröm för mig som älskar allt med päls på sig. Nathalie har uppfödning av katter hemma hos sig och har ett rum som går under namnet kattrummet som när jag var på besök var fylld med två kullar av små kattungar som var en korsning mellan ragdoll och birma. Små vita små pälsbollar som stökade runt och som låg i små grupperingar och mös tätt ihoptryckta mot varandra.

En längtan till djuren

Djur är Nathalies stora passion och det är inte svårt att förstå det när man kliver iland på ön när dom första som säger hej är fåren som nyfiket kommer fram och hälsar. Men allt började med att dom skaffade höns och den känslan när dom första äggen hämtades beskriver hon som en otrolig rikedom som om det var diamanter hon hade i sina händer. Idag har dom flera olika sorter av höns som till exempel Maran, Cream Legbar och Welsumer. Hon lär mig att det är inga problem att kombinera olika hönsraser och idag när hon hämtar äggen så skiftar dom i olika pastelliga toner från rosa till blått. Målet med gården är att leva på det gården har att ge och inte göra den storskalig, här är det mer fokus på att veta vad varje djurs namn är och hålla det intimt.

Vi ger matrester till grisarna Kajsa och Krut-Maja Krigargris som bökar runt i slänten bredvid huset vars gulliga öron sticker upp mellan bladen. Genom högt gräs tar vi oss ut till ängen med små vildäpplen i händerna. Vid ett stängsel stannar vi och ser hur dom små minishettisarna Flicka och Flinga börjar styra stegen mot oss.

Från att odla basilika i kruka till en köksträdgård

Jag hukar mig när jag går genom ingången till köksträdgården och sockerärtorna stryker mig i håret. Allt är så grönt och väller upp från trälådorna som prydligt står uppradade efter varandra. Nathalie berättar att det finns hopp för alla att kunna lära sig att odla då hon innan bara kunde odla basilika i kruka. Det känns lovande för min egen del att höra. Själv har jag inga visioner om att bli helt självförsörjande utan mer ha det som ett härligt tillskott. Jag läser dom prydligt skrivna små träpinnarna som visar vad som växer just där. Tomaterna ligger tunga i klungor med skiftande nyanser mellan grönt till solmogen röd. Hunden Vilja ligger och hämtar andan i gräset och blickar tillbaka på oss med sina isblåa ögon.

 Vattenbeståndet är lågt i brunnen som för väldigt många brunnar runt om i landet den här sommaren då regnet var ett koncept som vi knappt kom ihåg vad det var för något. Duscha är bara att glömma under besöket på ön men vad spelar det för roll när man har en brygga, badtunna och en vacker sjö nära till hands. För att spola i toaletten får man helt enkelt gå och hämta hinkar med vatten som vi spolar med efter våra besök. Saker som jag vanligtvis bara tar för givet i min egna lägenhet men som jag vande mig oväntat snabbt med här.

Du hittar mig även här: