Vandra på det frusna Ristafallet i Jämtland

Sakta singlar stora snöflingor ner som landar i Claras röda hår, bakom henne står Katarina och försöker borsta bort nattens snöfall som täcker bilen. Eftersom vi inte har borstar till alla turas vi om och passar på att njuta av solen som kämpat sig fram. Ovanför oss ser vi hur skidliftarna sakta glider upp mot toppen av berget.

Vi är ett litet gäng bestående av Helena, Katarina, Clara som hoppar in i Kattas bil eftersom vi ska åka på utflykt till Ristafallet. Men först måste vi ta det obligatoriska stoppet på Åre bageri för att köpa fika. För vad är en utflykt om man inte har fika?

Väl framme vid parkeringen går vi ner mot vattenfallet med snön som knarrar under våra fötter. Vi följer en stig in i en skog som leder oss till en avsats där vi möts av ett fruset islandskap. Runda mjuka kullar av snö och vassa istappar om vartannat. På vissa ställen blottar sig vattnet som vägrat frysa till is. Smala upptrampade stigar ringlar sig fram och vi tar sikte på dom.

Men för att ta sig från avsatsen vi står på finns det bara ett vettigt sätt att ta sig ner. Låtsats att det är en rutschkana och glida ner.

En grotta av is

Jag tar orimligt mycket bilder på olika formationer av is som ser ut som konstverk. Clara går före mig på stigen och plötsligt hör jag ett tjut. Det enda jag kan se är en hand med en kamera som sticker upp från snön, resten av henne har försvunnit.

Först trodde jag hon gått igenom isen, det är trots allt ett vattenfall vi går på. Men efter ha hört ett fniss så förstår jag att hon bara halkat. Hon borstar av sig och kommer till andra sidan av fallet och försvinner in bland istapparna. Nyfiket följer jag efter och står plötsligt står jag i en grotta av is och sten. Tjocka istappar hänger ner som gardiner och mellan tapparna skymtar jag skogen.

Vi tar oss upp på avsatsen ovanför grottan och när jag står vid träden hör jag ett sus som kommer längre bort. Jag följer nyfiket stigen och ljudet jag hört tidigare blir bara högre och högre. Så uppenbarar sig det stora fallet som fortfarande öser iskallt vatten från Indalsälven nedför sitt stup. Jag ropar på dom andra att dom måste komma hit.

Här har vi den perfekta platsen för fika. Vi dukar upp våra bullar och häller upp vårt kaffe från termosar och små fuktiga vattenpartiklar yr i luften runt om oss. Helena som stannat vid avsatsen i början av vattenfallet var närvarande med sin drönare som surrade över våra huvuden.

Inspelningsplatsen till filmen Ronja Rövardotter

Fun fact: Den film jag sett flest gånger i mitt liv är helt klart Ronja Rövardotter, fanns inget som kunde slå den när jag växte upp. Några av scenerna från filmen är faktiskt inspelade vid Ristafallet som i böckerna går under namnet Gulpafallet. Den scenen när Ronja och Birk flyter nedströms och gömmer sig under en björk för att komma undan vildvittrorna är faktiskt inspelad runt Ristafallet.