I samarbete med NordicTB, Warsaw Tourism och Polish Tourist Organisation

Kanske befinner du dig just nu i Warszawa och din mage kurrar men du vet inte vart du ska gå. Eller planerar du kanske en weekend dit snart? Jag har ätit mig genom Warszawa och här kommer mina tips till bra och annorlunda restauranger och caféer i staden. Alla dom här hade inga problem med att fixa ihop vegetarisk mat oavsett om det stod på menyn eller inte.

Läs mer om Warszawa: 
Museum för neonskyltar i Warszawa
Bland fluffiga ekorrar och palats i Lazienkiparken
Warszawa från ett baksäte i en gammal Fiat

---

RESTAURANGER

---

Belvedere

När jag gick uppför trappan som leder mig in till restaurangen Belvedere var det kärlek vid första ögonkastet. Belvedere ligger i en byggnad som heter Nya Orangeriet (trots sitt namn har byggnaden över 150 år på nacken) i parken Łazienki och är verkligen något utöver det vanliga. Restaurangen har flera meter höga pampiga fönster som släpper in ett vackert ljus in över lokalen. På väggarna slingrar sig grenar och som skapar en grönskande tapet. Luftrötter hänger ner från rummets andra våning och skapar ett litet draperi bakom serveringsvagnen. Så otroligt vacker miljö! Priserna är i den lite dyrare prisklassen för att vara i Polen men en huvudrätt ligger ändå under 200-hundralappen. 

Ät lunch och middag på den lyxiga restaurangen Belvedere, ett tips i min guide till bra restauranger och caféer i Warszawa

Kieliszki na Proznej

Försök säga Kieliszki na Proznej snabbt tre gånger. Jag klarar knappt att uttala det en gång långsamt. Men den här tungvrickaren serverar väldigt god och kreativ mat från små och lokala producenter. Hit går du även för deras kombination av det moderna polska köket och deras stora vinutbud. Dom har till och med fått titeln Wine Bar of the Year 2016 av den Polska tidningen WINO. Så är du sugen på ett glas vin så finns det ca 200 stycken sorter att välja mellan som du kan matcha till din mat. Plus i kanten för det väldigt fina inredningen. Älskar den ritade väggen av Mariusz Tarkawian och den råa (vad som ser ut att vara) cementväggar. Jag undrar hur många timmar det måste ha tagit att rita alla dom små detaljerna. Känns som att man skulle kunna upptäcka nya roliga figurer varje gång man tittade på väggen. Ni vet ju att jag är svag för bra och genomtänkt inredning. 

---

---

Breakfast market

Om vädret tillåter och du är hungrig i Warszawa en lördag så tycker jag du ska svänga förbi Breakfast market och slå dig ner i gräset under vimplarna tillsammans med lokalborna. Cyklar ligger slängda i gräset, filtar sträcker ut sig på gräset och många sitter och surplar i sig lemonad i hopp om att svalka sig själv. Låt dig inte luras av namnet för det är inte bara inriktad på frukost utan vi var där och åt lunch istället. I parken finns det massor av olika stånd med närodlad mat och såklart flera hippa foodtrucks. Så det är bara att välja och vraka på vad du är sugen att äta. 

Aleja Wojska Polskiego 4

WARSZAWSKI SEN

Låt oss prata om rödbetsrisotton med getost på Warszawski sen! Inte bara att den var så förbaskad god men den presenterades som ett mindre konstverk med sina klara färger och mönster. Grundtanken med deras mat är att dom utgår från klassiska råvaror av det polska köket men i en modern tappning. Lokalen är inredd i en mix av en vacker blå vägg, växter och massor av glas. Vi fick ett bord bredvid restaurangens kök som ligger bakom en flera meter lång glasvägg som man kan titta in genom för att se sin mat tillagas. 

Ale Wino

Följ skylten som pekar mot en bakgård så hittar du restaurangen Ale wino. Det första du möts av är deras mysiga lilla uteplats med ljusslingor under en stor tältduk som är perfekt att hänga under när det regnar. Precis som namnet hintar om så är det fokus på att att hitta det bästa vinet tillsammans med den maten du äter.

Bibenda

Bibenda är både en bar och restaurang som vi svängde förbi rätt sent på kvällen men det var inga problem med att beställa in mat då köket har öppet ändå till midnatt. Precis som många andra restauranger i Warszawa så har dom ett fokus på lokalproducerade råvaror och mycket av deras grönsaker kommer från deras egna odling.

---

CAFÉ

---

Cafe Bristol

Cafe Bristol är legendarisk plats i Warszawa då det öppnade redan 1901. Under andra världskriget jämnades väldigt många byggnader till marken i staden. Få byggnader klarade sig och Hotel Bristol är en av dom som gjorde det. Varje dag bakas det bakelser i hotellets bageri som du kan äta till ditt nybryggda kaffe. Många äldre damer och herrar som har detta som sitt stammishak berättade personalen på hotellet. Inget får förändras då dom vill ha det precis som det alltid har varit. Det blev stora rabalder när den tillhörande lilla sötsaken som serverades till kaffet förändrades. Snabbt ändrades det tillbaka och nu är det åter precis som det alltid har varit. Hit går du för att stanna lite i tiden. 

Lukullus

Lukullus cafes väggar pryds av vacker träpanel som blinkar åt svunna tider. Idag är det tredje generationen i den familj som driver cafét. Här är det fokus på bakverken som gör det svårt att välja vad man vill ha då den ena är vackrare än den andra.

Du hittar en mix av polska godsaker och franska deserter. Jag är väldigt svag för millefeuille eller Napoleon som vi kallar dom. Den jag åt var precis så där fransig och krämig som jag vill att dom ska vara och jag har ätit åtskilliga Napoleon i mina dagar. Rekommenderar !

Miau cafe

Vad gör man när det spöregnar ute? Jo man går in och myser med katter såklart. Miau cafe är ett kattcafe inrett i temat Alice i Underlandet med spelkort som hänger ner från taket och med ett enormt katträd i mitten av rummet. Bland katterna måste man vara lugn och inte tvinga sig på dom. Det är trots allt jag som kommer som gäst till deras hem. Men att man skulle bli utan gos behöver man inte oroa sig för då dom kryper gärna upp bredvid dig i soffan och bjuder upp till kli. När jag satt där på en av sofforna vinkar en man till mig pekar ner i sin datorväska. Jag går förundrat fram till hans bord och undrar vad han pekar på. Där i botten på hans väska har en av katterna kurat ner sig och vägrade gå upp. Katterna Thelma, Herr Puma, Milusia, Ksenia, Louise och deras ledare Robdzik växte alla upp tillsammans hos en äldre dam som tyvärr gick bort vilket resulterade i att hennes katter blev hemlösa. Grundaren av Miau cafe adopterade dom alla och genom det fick dom ett nytt hem. Jag blev inte så imponerad av maten/kakorna dom hade där när jag var där men katterna väger upp det. 

 Den här resan gjordes under kampanjen #LifestylePolen #WarsawAdventures. Kika in på bland annat Instagram och Twitter för att läsa mer. 

Du hittar mig även här: 

Jag ska kanske börja med att förklara vart La Manga ligger för det är inte självklart för alla, själv lärde jag mig att platsen fanns för bara några månader sen. La Manga ligger i regionen Murcia i sydöstra delen av Spanien och är en två mil lång landtunga som separerar lagunen Mar Manor från Medelhavet. Finns en googlekarta längst ner i inlägget om du är nyfiken att veta mer exakt. 

Det är i princip en lång raksträcka fylld med massor av höghus och sommarboenden. Jag ska vara ärlig och säga att detta är inte för dig som letar en pittoresk mysig spansk stad. Men som med alla ställen så finns det alltid något intressant att se om man skrapar lite på ytan. Längst ut på landtungan hittar du den här platsens guldkornen. Där hittar du en imponerande fyr, små undangömda stränder och vackra klippor.

Jag var här i november och behövde inte trängas massa andra turister men jag var heller inte där för att sola och bada. Men var inte orolig för dåligt väder, du har bra odds till sol året runt då La Manga har i snitt 300 soldagar per år och en medeltemperatur på 18-19 grader. Så i värsta fall får du en svensk sommar. 

---

1. Fyren Faro Cabo de Palos

Fyren Faro Cabo de Palos tornar upp sig på en kulle och efter en kort promenad uppför trapporna mot dess platå har du kommit så högt du kan komma. Tyvärr verkar det som att fyren är stängd för allmänheten men du kan vandra fritt däruppe och blicka ut mot havet och La Manga. Längs stränderna trängs höghusen om varandra och det känns lite som Miami. Inte för att jag varit där så jag kan veta men det är så jag tänker mig att det kanske ser ut.

2. Promenera längs med klipporna

Min absoluta favoritaktivitet var en promenad längs med vattnet. När du står med fyren i ryggen vid parkeringen så svänger du vänster ner mellan bostadshusen. När vägen tar slut svänger du höger för att ha havet på vänster sida om dig. Här kan du strosa i lugn och ro och se hur det vackra turkosa havet slår in mot klipporna.

Gången är färgad orange av någon slags mineral och står i kontrast till den klara blåa himmelen. Till vänster om oss störtar havet rakt ner och till höger står moderna hus blandade med charmiga och vindpinade gamla hus som förmodligen överlevt flera av sina ägare. Ibland dyker det upp en liten trappa som tar en ner till havet och till små undangömda stränder skyddade av klipporna runtomkring. Trots att det är november blir jag sugen att ansluta mig till kvinnorna som går ut i havet med bestämda steg.

3. Stränderna

Sandstränderna går inte att missa då dom omger La Manga på båda sidorna och uppmäter nästan 44km av strand. Det finns de enorma stränderna men också små undangömda stränder som du når via stentrappor från promenaden vid klipporna. När vi var där under hösten var det väldigt lugnt och enbart ett par tappra själar som inte hade problem med temperaturen på vattnet.

Jag har dykcerifikat men har inte gjort ett dyk på väldigt många år men såg att utanför La Manga finns det ett marinreservat som heter Cabo de Palos som har massor av vrak och grottor man kan dyka ner till. Sedan jag tog mitt dykcerifikat har jag drömt om att se ett skeppsvrak under vattenytan. Lika mycket som det gör mig nyfiken gör det mig rädd. Skeppsvrak har någonting läskig över sig men ändå vackra på en och samma gång.

---

---

Vi står utanför ett hotell där vi vet att det finns ett cafe så vi kan stilla vårt kaffebehov. I ögonvrån är det något som rör sig eller snarare fladdrar till. Det tar ett tag innan jag förstår att papperskorgen brinner. Inte en liten glöd som pyr utan stora lågor flämtar ut från metallkorgen. I samma veva kommer en vad som verkar vara en trött vaktmästare ut från hotellet med en hink vatten. Ingen stress alls. En brinnande sopkorg kanske inte hör till sevärdheterna direkt men tanke på hur vant vaktmästaren släckte den så verkar det vara en sak som händer ofta. Snälla släck era cigaretter noga innan ni kastar dem i papperskorgar. 

4. Ät lunch med vacker utsikt över hamnen

Om du följt strandpromenaden till sitt slut så hamnar du i en hamn som ser ut som en liten vik och har förhoppningsvis har du byggt upp en hunger. Vi går upp för den lilla trappan upp till  restaurangen El Pez Rojo (Den röda fisken) och slår oss ner och blickar ut över hamnen. Palmernas gröna blad vajar lite i brisen framför de vita byggnaderna. Vi beställer in en kall kanna sangria, oliver, baguetter som vi snacksar på innan huvudrätten kommer in. El Pez Rojo har specialiserat sig på rätten Arroz al Caldero som är en traditionell risgryta med fisk i sig just från den här regionen Mar Menor. Lyckligtvis var det inte några problem med att beställa in något vegetarisk till mig då de andra valde fisken.

 

Relaterade blogginlägg:

I samarbete med NordicTB, Warsaw Tourism och Polish Tourist Organisation

Det första som möter oss när vi kliver in i den lummiga parken är små ekorrar som inte är det minsta rädda för oss. Det är nästan som att dom förväntar sig att vi skulle ha packat ner en liten matsäck som dom kunde hämta upp. Dom skuttar med sina svansar från en hand till en annan i hopp om något dom kan ta i sin mun för att sen springa i rask fart upp för trästammarna. 

Jag och Helena går igenom Warszawas största park som heter Łazienki. Den ger välbehövlig skugga för även om det är mitten av september när vi är där så så är det t-shirt och kjolvärme. 

Den första byggnaden vi går in i är det gamla orangeriet. Älskar det ordet, orangeri. Det byggdes på 1700-talet för att ha samlingen av exotiska träd inomhus över vintrarna. Idag är det inte alls så mycket växter där tyvärr utan mer gamla statyer. Men själva rummen på nedervåningen är verkligen mäktiga där dom välvda fönstren sträcker sig flera meter ovanför oss och när solen slår igenom förnsterrutorna bildas vackra mönster i hela rummet. 

Någon som inte vill bli kysst ser det ut som...

Vi tar oss vidare till Palace on the Isla som ligger i mitten av en damm omgiven stora gröna blad som täcker varje millimeter av mark ner till vattenbrynet. Båtar glider sakta fram på vattnet och folk köper glass som dom strosar runt med i värmen. 

Men stanna inte kvar där ute utan ta er in i palatset. Ingenting därinne är less is more. Fast det verkar inte vara något uttryck som var uppfunnit på 1700-talet. Det är jag tacksam över för till skillnad från idag då lyxiga byggnader ska visas upp med massor av glas och raka linjer. Det har aldrig varit min grej. 

Trenden vi har idag om att ha tavelväggar visar sig att vi har nog sysslat med det i många hundra år. 

Den här resan gjordes under kampanjen #LifestylePolen #WarsawAdventures. Kika in på bland annat Instagram och Twitter för att se mer. 

Du kan även hitta mig här:

I samarbete med NordicTB, Warsaw Tourism och Polish Tourist Organisation

Jag har hört om många olika sätt man kan ta sig runt i en stad med en guide. Ofta hör man om promenader, hop on hop off bussar och med cykel men aldrig har jag varit med om att få åka i en gammal veteranbil. Men i Warszawa kan man göra det!

Guidad tur genom Warszawa

Under 1970-80 talet i Polen så var den lilla Fiat 125p det mest moderna och populäraste bilen bland medelklassen i landet. Det säger rätt mycket om hur saker låg till där under sovjets tid. Jag och Helena blev upphämtade från vårt hotell av vår guide Artur som jobbar för WTP 1313 som är företaget som anordnar dessa turer. Snart satt vi där i baksätet i den lilla fiaten med nervevade rutor, vinden i håret samtidigt som vi susade fram längs med gatorna. Artur pekar ut olika sevärdheter längs med vägen och vi lutar oss fram och tillbaka mot fönsterrutorna på båda sidorna av bilen för att fotografera. 

Väl framme i gamla stan parkerar vi bilen och får en guidad tur genom den gulliga stadsdelen. Visst det är superturistigt men det är ju det av en anledning. Små smala gränder där solen tittar fram i spännande mönster, duvor som letar mat och en hund som sticker ut nosen för att sniffa efter något från ett fönster på andra våningen. 

Mały Powstaniec (ett barn med hjälm och gevär) är en staty till minne av barnsoldaterna som kämpade och dog under Warszawasupproret 1944. Precis när jag ska ta min bild av statyn promenerar en liten pojke fram till den och det sätts verkligen i perspektiv då han ser ut att vara lika gammal som barnen som kämpade i kriget. 

Visste ni att under andra världkriget så bombades Warszawa så pass mycket att nästan 85% av alla byggnader jämnades till marken. Bilden nedanför visar hur man bara ser spillror av byggnadera. Men under 1950-talet byggdes det upp igen och med hjälp av fotografier så gjorde man det så likt man kunde innan det hade förstörts. 

En fin detalj som jag hade missat om jag inte hade haft en guide var att innan kriget härjade fanns det en kvinna som bodde i en av husen och matade duvorna varje dag från sitt fönster. Hon älskade verkligen dom där duvorna. Trots att huset jämnades med marken så återvände duvorna dit fönstret en gång var. Så för att hedra kvinnan så dekorerade man porten till hennes hus med dessa duvor. 

Såg att det var väldigt populärt att åka häst och vagn i dom trånga gatorna i gamla stan. Det är personligen inget jag rekommenderar er att göra. Tycker inte att det särskilt schysst mot djuren. Gå istället! 

Vi upptäcker att bilen väcker många minnen hos den äldre generation när vi sen gick tillbaka till vår bil eftersom bredvid den stod en äldre man och tindrade på bilen. Han var så mån om att det inte skulle hända något med den att han stoppade trafiken och vevade ut oss med sin hand när vi lämnade parkeringen. 

INFO: 

För att boka en tur går du in på deras hemsida www.wtp1313.com och väljer mellan deras olika utflykter. Nästa gång ska jag boka Countryside self drive där man själv kör den ännu mindre modellen av Fiat som kallas Toddler. Tänk er det; köra på den polska landsbyggden i en bil som känns som en leksaksbil för den är så liten. Låter ju så kul!

Den här resan gjordes under kampanjen #LifestylePolen #WarsawAdventures. Kika in på bland annat Instagram och Twitter för att läsa mer. 

Du hittar mig även här: 

Jag sitter nu hemma i soffan med tända ljus och den mjukaste filten jag äger virad runt mig. Igår kväll landade jag på hemmaplan igen efter 5 dagar i Warszawa. Flygresan ner var en smärtsam upplevelse för mig då jag hade en rejäl förkylning i kroppen som satte sig på mina öron. Jag trodde antingen att dom skulle ramla av eller börja blöda men såklart hände ingenting mer än att jag satt med tårar i ögonen.  

Jag reste tillsammans med en Helena från Oh Darling som även hon är resebloggare. När vi landade i Warszawa fick höra flera gånger att vi hade väldigt tur med vädret eftersom det var dom första dagarna med sol på länge. Tack och lov att det var så fint väder eftersom vi hade så många aktiviteter utomhus planerade. Vi har bland annat cyklat en tur på 2 mil runt i staden, upptäckt gamla stan, hängt med fluffiga ekorrar, promenerat mellan palats och vackra trädgårdar och såklart massa mer som jag fotograferat.

Eftersom det är väldigt hektiskt just nu så hoppas jag att ni har lite överseende med att det inte kommer lika många blogginlägg den här veckan då jag landade igår och flyger igen till Birmingham imorgon. Men från och med nästa vecka kommer det bli ordning på torpet med nya inlägg från mina resor. Det lovar jag! 

Inne i ett av palatsen i Łazienki park.

Du hittar mig även här:

- I samarbete med NordicTB, Warsaw Tourism and Polish Tourist Organisation och är en del av kampanjen #LifestylePolen #WarsawAdventures. -

Nästan exakt vid den här tiden för ett år sedan var jag i Gdansk. I år ska jag upptäcka en helt för mig ny stad i Polen och det är Warszawa tillsammans med en annan resebloggare Helena från oh Darling under fem dagar. 

Vill du se hur det ser ut och mina få mina bästa tips så kommer jag uppdatera både min Instagram, Twitter och Facebook under mina fem dagar i staden. Ses där! 

Du hittar mig även här: 

Ojoj den här månaden är verkligen hektiskt för mig. Jag var till och med tvungen att packa upp min backpacker ryggsäck samma dag som jag kom hem från Nicaragua för att slänga in allt i tvätten. Jag brukar packa upp relativt fort men att tvätta samma dag ja det hör inte till vanligheten. Men vad ska man göra när jag bara är hemma tre dagar för att sen resa till Warszawa på fredag, flyga tillbaka till Stockholm på tisdag för att vara hemma en dag för att sedan åka på en kompis bröllop i Birmingham.

Ni kommer kanske ihåg Ruska som jag och David åkte ner till Tbilisi i Georgien för att hälsa på förra sommaren? Nu har hon blivit kär i en engelsman och vi ska få gå på ett engelsk bröllop. Jag älskar att gå på bröllop. Få klä upp sig till tänderna, alla är på så gott humör och en massa kärlek. Jag har varit brudtärna på många bröllop, fotograferat åtskilliga bröllop men aldrig bara gått dit som en gäst. Det ska bli en ny erfarenhet. 

Helgen 22-24 kommer mina barndomsvänner på besök i Stockholm. NI vet dom jag tidigare åkt till Köpenhamn oh Gdansk med. Jag behöver inte åka långt den här gången för våra årliga weekends. Någon av er kanske sitter inne på tips för saker som händer i Stockholm den helgen? 

Sen avslutar jag månaden med att hoppa på tåget till Värmland för att hälsa på Eleonor med samma gäng som förra gången. Då blir det i vanlig ordning skogspromenader, magknip av skrattattacker och en hel del prosecco. 

Som ni förstår är jag riktigt pepp inför den här månaden. Känns så roligt att kicka igång jobbhösten med en sån här bra månad!

Du hittar mig även här:

NU är vi hemma från Nicaragua! 

Jag har tagit mig en välbehövd semester från allt fram tills igår när vi kom hem till Stockholm. Den senaste veckan har vi befunnit oss nästan längst upp på Nicaraguas västkust där vi bott i en skrultig liten hydda med inget wifi och middagar åts vid långbord med dom andra besökarna. Jag har somnat varje kväll innan klockan 21 och vaknat 5-6 på morgonen. Jag har mer eller mindre ställt om mitt liv efter solen ljus. Legat i hängmattor, läst ut böcker, gullat med en hundvalp och laddat hela kroppen med ny energi. Det var så längesen som jag kände mig utvilad efter mitt mardrömsår att jag knappt kom ihåg hur man  gjorde för att slappna av. Tydligen så har hög luftighet och ett brusande hav en sövande effekt på mig. 

Vi hade tyvärr en mellanlandning i Houston på hemresan och som ni vet har det varit katastrofläge där och kanske blir det ännu värre med den nya stormen Irma som verkar vara vara på väg dit med. Det ledde till att när jag väl kollade min mailkorg nån dag innan vi skulle flyga hade jag fått ett mail från vårat flygbolag med rubriken "Your flight is cancelled". Den meningen var inte rolig att läsa, så vi kunde inte göra annat än att ta oss till flygplatsen i Managua där vi blev stående i ett pyttelitet kontor och försökte komma på något annat plan. Tyvärr så fanns det inget annat plan till Europa förrän dagen efter och vi fick helt enkelt vänta snällt en dag extra i Managua. Men efter åtskilliga byten och alldeles för många timmar på flyg kom vi hem igår. 

När vi reste till Nicaragua drabbades jag av den värsta sortens jetlag och var vaken tre på natten och sov bort dom första dagarna för jag blev så skev. Ska man ställa klockan till lokaltid redan på planet och försöka sova dom timmar som är natt på destinationen eller är det oundvikligt och det inte är nått man kan göra?

Någon som vet hur man gör för att minska jetlag så mycket som möjligt? Har du något knep? 

Du hittar mig även här:

Efter en över 24 timmar lång flygresa med två byten och ett väldigt krångligt USA som hade flertalet säkerhetskontroller som om vi skulle stanna i landet när vi bara skulle mellanlanda i Houston kom vi äntligen fram sent på kvällen i Managua som är Nicaraguas huvudstad.

Eftersom inrådan av både Sanna och Liz som tidigare rest runt i landet som sa att vi kunde lika gärna skippa huvudstaden då den inte är något att hänga i julgranen så delade vi en taxi följande morgon till busstationen tillsammans med två amerikanska tjejer som också bodde på samma hostel. Nog för jag brukar vara snurrig men ena av tjejerna hade på riktigt åkt till flygplatsen hemma i USA och kommit på när hon var på flygplatsen att hon glömt att ta med sig bagage. Vem gör ens det? När vi frågade vart i landet dom skulle åka strax innan vi gick mot vår buss som skulle ta oss till Granada fick vi till svar att det visste dom inte. Det var inte mycket dom hade koll på märkte vi. 

Vi spenderade två nätter i Granada och tyvärr drabbades vi av den värsta sortens jetlag. Jag var helt skev i mitt sovmönster så jag vaknade redan klockan tre varje morgon och eftermiddagarna sov jag tyvärr mest bort. Men för att göra det bästa av situationen så plockade jag med mig kameran och en jetlagad pojkvän ut till den gamla kyrkan Guadalupe för att fotografera i morgonljuset. Det märks att den byggdes redan på 1600-talet med tanke på att fasaden kändes som den skulle vittra sönder vilken sekund som helst. Jag är ju som ni vet sen tidigare väldigt svag för väderbitna byggnader. 

Granada är Nicaraguas äldsta koloniala stad där det är väldigt tacksamt att vandra runt planlöst i för den är så färgglad. Vart man än vänder sig är det någon fantastisk vägg man vill rikta kameran mot. 

Det var omöjligt att att inte spricka upp i ett leende när jag såg hur nöjd den här hunden var av att få åka moppe. 

Hostel i Granada

Vi valde att bo på Hostel De Boca en Boca som har en lummig liten innergård med bananträd och huskatter som gärna kröp upp bredvid gästerna för lite gos. Stort plus att det var gratis kaffe hela dagen och pannkakor till frukost som ingick i priset. Vi sov i ett 10 bädd sovsal för ca 65 kr natten, om du ska sova där så fråga om ett rum som inte ligger ut mot gatan om du vill ha sovmorgon. För det är väldigt lyhört och du kommer garanterat vakna när gatan utanför vaknar. Under natten har dom en nattvakt som håller koll på att ingen obehörig kommer in. Inte för att jag någonsin var orolig för vår säkerhet i Granada. 

Äta i Granada

Jag kärade ner mig totalt i Garden cafe som vi både besökte för lunch och frukost. Det ser rätt anonymt ut från gatan där det ligger på ett hörn men när man kommer in skymtar man den gröna innergården som borden står uppställda runt om där grundarna har återskapat det att se ut som ett gammalt spanskt kolonialist hem. Om ni ska äta något där så är det deras avokado toast och breakfast burrito!

Du hittar mig även här:

Jisses vad jag behöver köpa en ny dator. Min stackars dator har varit min följeslagare sen 2011 och nu är den verkligen på sista versen. Trög är bara förnamnet. Framförallt märks det när jag redigerar film som tar evigheter och ibland river jag mitt hår då den helt plötsligt kollapsar utan att jag hunnit spara. Till hösten är det jag som unnar mig en ny dator. 

en film om att hyra en egen ö

Idag har jag ändå lyckats få ihop en film från våra dagar när vi hade en hel ö för oss själv i Ålands skärgård.   Det gör något med en när man åker till en så pass avskärmad plats och ägnar dagarna med att inte göra någonting viktigt. Jag har satt ihop en liten film som fångar dom där små ögonblicken vi hade på ön Lökskär. Hur dagarna flöt ihop med varandra och som fylldes av bastu, bad och grillning. Vi gick barfota på solvarma klippor, tittade ut på havet, spelade spel och jag stötte på en huggorm. Vet inte om det var jag eller ormen som blev mest rädd. Åland hade jag aldrig tidigare tänkt på som en plats att åka till på semester. Men nu har något väckts i mig för jag är riktigt sugen att fortsätta upptäcka fler av deras över 6000 öar. Tänk dig att få paddla runt bland öarna och övernatta i stugor eller tälta längs med vägen. Det hade verkligen varit drömmen! Det finns så mycket vackert att upptäcka som inte kräver ett långdistansflyg.

Men apropå andra sidan jorden så börjar resnerven spöka riktigt rejält nu eftersom jag och David åker till Nicaragua imorgon. Jag kan knappt hantera peppen just nu!  Jag har inte backpackat sen min senaste jorden runt resor men det var snart åtta år sedan så det kommer bli lite ovant men framförallt kul! Älskar den där frihetskänsla som infinner sig när man har ryggsäcken på ryggen och man kan bestämma helt fritt hur den kommande dagen ska bli. 

Du hittar mig även här: 

Jag hade blivit tipsad av en vän om Stockholms mest undangömda takterass hade öppnat i Stockholm och kände genast att det vill jag upptäcka. Så jag bjöd med mig Katarina från Äntligen Vilse, Sofia från Fantasiresor och Annie från Vegokäk. Extra roligt att få umgås lite med Annie som jag nyligen lärt känna. Vi träffades första gången i våras på Influencers of Swedens konferens då vi delade bil på hemvägen. Så en solig söndag i juli möttes vi upp i Haymarket hotels reception och hämtade ut ett rumsnyckelkort och fick instruktionerna att åka upp till åttonde våningen och gå in i rum 810. Bakom dörren gömmer sig en svit och deras tillhörande balkong slog vi oss ner för att dricka drinkar med tiki-tema och samtidigt blicka ut över staden. 

För att boka bord skriver du på Haymarkets facebook event och frågar om det finns lediga bord. 

Öppentider 2017: 

17.00 - 22.00

Datum: 

Augusti:  6, 7, 13, 14, 20, 21, 27, 28

September:  3, 4, 17, 18, 24, 25

Du hittar mig även här: 

Tanken av att hyra en egen ö med en enda stuga på sig låter som en dyr historia men det behöver inte vara det. Du behöver heller inte resa särskilt långt för att uppnå den drömmen!

Ibland kan jag längta mig bort till en avskild plats långt ifrån Stockholms fartfyllda gator där jag kan rensa tankarna och göra ingenting. När resebloggarna  Sofia från Fantasiresor och Katarina från Äntligen Vilse  frågade mig om jag ville följa med till en ö i Ålands skärgård för att bo i en eremitstuga tackade jag ja direkt. Det var precis det jag behövde efter en stressig vår och framförallt såg jag fram emot tystnaden. 

Hyr en stuga i ålands skärgård

Ålands skärgård var för mig helt outforskad. Jag hade sett det glida förbi från ett fönster på en kryssningsbåt till Finland men inte mer än så. Tom som äger ön Lökskär berättade för oss att allt började med att han kom till ön som barn med sin familj och då brukade dom tälta i en liten vik innan stugan som finns där nu byggdes. Han är den tredje generationen som kallar Lökskär sitt andra hem. Om du själv börjar tänka tanken på att köpa en av Ålands 6000 namngivna öar så måste jag tyvärr krossa den drömmen då dom har som lag att bara ålänningar får äga öarna där. Så att hyra ön Lökskär tillfälligt är det närmsta många av oss kommer komma till ödrömmen. 

---

Läs mer: Här kan du se en film från våra dagar på ön

---

TIllgång till egen strand och bastu

Vid vattenbrynet låg en liten mindre stuga som var öns vedeldade bastu. Jag fick i uppdrag att värma upp den när dom andra lagade mat uppe i den större stugan. Varje gång jag öppnade luckan till bastaggregatet för att lägga på mer ved fylldes min näsa av den goda och varma doften av virke. När middagen var uppäten tassade vi ner barfota på stenarna mot bastun med handdukar virade runt kroppen. Luften var kall och skymningen hade precis lagt sig över havet. När värmen blev för mycket skyndade vi oss ut och tog stapplande steg ut i det iskalla vattnet. Ett snabbt knäböj och ett simtag senare skyndade jag mig upp och in i värmen igen. Det är ändå personligt rekord för i år, jag som mest brukar doppar fötterna i det kalla nordiska vattnet. 

Vi fördrev tiden med att lyssna på olika sommarprat, bada och ligga på dom varma stenarna. Men den mesta delan av tiden spenderades åt att sitta på verandan prata om drömmar och gamla minnen samtidigt som vi tittade på fåglar som dök ner i vattnet efter fisk.

---

---

Mysigt och personligt på familjeägd ö

Tom berättade att det inte bara var hans familj som i flera generationer som bott på Lökskär utan även en liten svala. Samma lilla svala återkom varje år och byggde bo på samma ställe under takåsen i stugan som bastun låg i. Varje gång vi gick förbi svävade den fram och tillbaka för att hålla koll på oss och varna att inte komma för nära. En av dagarna när vi skulle gå ner till där man diskade lyckades jag till och med fånga den på bild.

Det underbara med att bo på en sån här ö är att man spenderar så mycket tid utomhus. Tråkiga saker som diskningen blir genast mycket roligare om man får ha en ljummen bris som rör runt i håret och ljudet av vågskvalp i öronen när man  blicka ut över havet. 

Vi kämpade på in i det sista med att sitta ute men myggen jagade oss in till soffan. Den delen av stugan där två våningssängarna och vardagsrummet var hade ett stort panoramafönster som gjorde att vi fortfarande kunde fortsätt att blicka ut mot havet trots att vi var inne. Vi tände några värmeljus och spelade sällskapsspel till vi inte kunde hålla ögonen öppna längre. Kanske är det något med den friska havsluften som knockade oss.

Hur man tar sig till Lökskär i Ålands skärgård

Du kan boka stugan på antingen på booking.com eller på Eckerölinjens hemsida och mer information om Åland hittar du på Visit Åland. Stugan har sex bäddplatser och att hyra ön kostar ca 1700 per natt. Så är man ett gäng blir det väldigt prisvärt. 

Billigaste sättet att ta sig dit är att åka med en Viking line båt till Mariehamn som bara tar ca fem timmar från Stockholm. Ett tips är att boka resan med hytt för av någon anledning blir det billigare än utan. Vår resa tur och retur kostade endast 157 kr/person med hytt. Om dutar morgonkryssningen så kom ihåg att boka ett ord för frukosten. Lär från oss som inte hade gjort det och insåg att det var helt fullbokat i alla frukostrestauranger och fick stå och vänta på att folk skulle äta upp. 

I Mariehamn kan du köpa med er all mat ni kommer behöva under dom dagarna ni ska vara ute på ön. Busshållplatsen hittar du vid stadens stadsbibliotek som inte är svår att missa med sitt klocktorn. Bussresan mellan Mariehamn och Hummelvik kostar 4,5 euro och tar cirka 1 timmes resa.  

Väl framme i Hummelvik hoppar du av bussen innan den kör upp på en färja. Vi fattade inte riktigt att det var där vi skulle hoppa av. Tur att Tom gick på bussen och frågade om det var vi skulle ut till Lökskär. Där vid den lilla hamnen låg hans vita motorbåt redo att ta oss ut till ön. Jag satte mig längst fram i fören, snabbt kom vi upp i en hög fart och bara 10 minuter senare gick vi land på det som skulle vara vårt hem dom kommande dagarna. 

 

Du hittar mig även här: