Jag tänkte att jag skulle visa er mina mest gillade bilder på Instagram under 2016.  Om ni är sugna att se mer så kan ni hitta mig under namnet @jeanetteseflin

 

 

1. STEPANTSMINDA, GEORGIEN

Här står jag och blickar ut över Gergeti trinity church. 

 

2. PÅ VÄG TILL TALLINN

Min utsikt när jag vaknade upp en tidig morgon på båten över till Tallinn. 

 

 

3. SANTA PAULI JULMARKNAD I HAMBURG

Jag värmer mig på en kopp gluhwein på julmarknaden på Reeperbahn.

 

4. ROOMS HOTEL, GEORGIEN

Åt lunch med den här spektakulära utsikten.

 

 

5. MILANO

En utsikt från en hotellterass. 

 

 

6. TALLINN

Undangömd i ett hörn hittade det jag det här vackra huset. 

 

 

 

7. Navigli

Solnedgången över kanalen Navigli i Milano. 

 

 

8. Födelsedagsdrinken

Drack drinkar och firade min födelsedag på båten över till Tallinn. 

 

 

9. HAMBURG

Den här kvinnan var verkligen inte fågelrädd!

 

 

10. Milano

Magisk soluppgång från Westin Palace som jag bodde på i Milano. 

Du hittar mig även här:

Tallinns största konstmuseum

Det är ruggigt och det regnar när vi skyndar oss fram på gången framför Kumu som är Tallinns största konstmuseum. Efter ha skakat av paraplyet tar vi oss in i den enorma lokalen. Regn på semestern kan vara lite surt när man har gjort upp planer om att promenera längs gatorna i den stad man befinner sig i. Men har man lite framförhållning så kan man googla upp några museer som man kan gå in och värma sig i med spännande utställningar och samtidigt lära sig något nytt eller inspireras av något oväntat.

Ett hav stormar förbi på den flera meter långa skärmen och vi står som hypnotiserade. Det är mörkt och dovt som om vi stod på ett zoo och tittade på en storm i ett akvarium. Vad som ser ut att vara vatten rör sig i svepande rörelser framför våra ögon. Vi står på ett ställe för att ta in allt och när vi båda börjar gå mot nästa rum stannar vi samtidigt som om vi kände att vi inte riktigt var klar med verket. Skärmen som samtidigt var rogivande men ändå inhyste ett hot. Eller ett lugn innan stormen.

Konst-ig konst

-Vad gör vi nu? frågar jag David när vi kommer in i det tomma rummet. Ingenting pryder väggarna och det enda vi kan se är att ett snöre ligger på parkettgolvet och som försvinner ner i ett hål. Dra i det kanske? svarar han. Vi testar och visst går att dra i det men sen händer ingenting. Vi ler lite snett och fäller kommentaren konst-igt och vandrar vidare till nästa rum inne på konstmuseet.

Men det är ju det som är så intressant att gå på konstmuseum, man vet aldrig vilket verk som kan svepa förbi. Vissa säger mig ingenting. Men sen finns det dom där gångerna när ett verk kan drabba mig.  Jag kan fastna vid den smarta idén, tekniken, hur man kombinerat två olika saker eller bli hänförd över verkshöjden. Intryck som jag kan inspireras av och medvetet eller omedvetet lyfta in i mitt egna skapande.

Dom där små fragmenten som man plockar på sig med tiden. Jag hämtar inte min inspiration från att titta på andra fotografer utan tittar hellre på målade, filmade, eller interaktiva verk. När vi går från Kumu ut i Tallins kalla vinterluft så har jag fragment av intryck som jag bär med mig även denna gång.

info:

Biljettpris för insläpp på Kumus alla utställningar ligger på cirka 10 euro. Om ni är en familj som vill besöka museet så fråga efter familjepris som ligger på cirka 16 euros.

 

Du hittar mig även här:

Helt plötsligt var det 2017. Har nog aldrig varit så glad att lämna ett år bakom mig som jag var med just 2016. Visst jag har haft väldigt mycket fint som har hänt till exempel att jag har blivit sambo med David, massor av intressanta resor och lärt känna nya fantastiska människor.  Men jag har även suttit åtskilliga timmar vid en sjukhussäng och sett en av dom jag älskar allra mest kämpa för sitt liv.

Så på en balkong i Bredäng med massor av tomtebloss i handen gick jag in i det nya året med förhoppningar på att det här året kommer var lite lättare att leva i. 

Du hittar mig även här:

Den här resan är en del av kampanjen #inLombardia365 och är ett  samarbete med iambassador , Lombardy Tourism och NordicTB                                     

1. NAVIGLI

När jag visste att jag skulle besöka Milano så höll jag tummarna på att jag skulle hinna besöka stadsdelen Navigli. Det blev till och med bättre än jag trodde när jag klev upp på stenbron som löper över vattnet i solnedgången. Jag fotograferade tills mina fingrar blev helt stela av kylan för Milano är riktigt kallt i december. Men vad gör det när man får ett disigt vinterljus på köpet. Det är nästan som att himmelen försökte matcha dom pastellfärgade husen.

Vandra runt i området och se dom gamla gula spårvagnarna susa ner för gatan och vänd tillbaka till broarna igen när mörkret har fallit. Då få du ytterligare en vacker vy när kanalen lyser upp av hundratals små lampor som hänger över vattnet. 

2. Katedralen DUOMO

Jag steg upp vid soluppgången och ställde mig på torget, lutade mig mot en staty och väntade på att solen skulle gå upp. Det var jag och några tappra själar som stod och huttrade lite. Några få personer skyndade snabbt över torget och ägnade inte en tanke på vad som tornade upp sig bredvid dom. Men det är ju så det är när man ser något varje dag.

Duomo är otroligt storlagen med alla sina detaljer. Men jag skulle verkligen tipsa om att försöka stiga upp tidigt om du inte vill ha massa andra turister  med i dina bilder. 

3. GALLERIA VITTORIO EMANUELE

Ett besök till den här gallerian är ett måste även om du inte har lust att shoppa dyra märkeskläder. Gå bara dit för att spana in en av världens äldsta  köpcentrum som blev färdigbyggd redan 1877, minst sagt pampig och överdådig. Jag hade turen att få gå in i en av sviterna på Town house hotell som har rum med balkonger som blickar ut över folkmassan nedanför. Eftersom det ligger flera våningar upp så är man nästan uppe vid takstuckaturen och får en fantastisk unik upplevelse. Men om du som jag och inte har plånboken för att bo så flott så är det det minst lika imponerande att stå nere på golvet och blicka uppåt kan jag lova. 

4. Hotel dei cavalieri takterass

På Hotel dei Cavalieri kan du blicka ut över dessa takåsar. Har du tur så kan du se dis som ligger som en tunn slöja och får husen att se ut som byggnader från väldigt gamla fotografier. 

5. SOLUPPGÅNG FRÅN HOTELLET WESTIN PALACE

Först såg det inte ut att vara så mycket till världen men för varje minut färgades himmelen mer och mer. 

Det var nästan helt vindstilla och husens skorstenar släppte ut rök som letade sig rakt uppåt där solen färgade dom ljusrosa. Supervackert ställe att börja dagen på. 

6. ME HOTEL

På ME HOTEl takterass som har öppet varje dag och ligger på tionde våningen kan du få en vy över Milanos lite mer modernare delar av staden. Du kan bland annat se inte bara Milanos utan Italiens högsta byggnad UnCredit tower. Men även Bosco verticale som är en skyscrapa med lägenheter men som är helt täckt av gröna växter. 

Du hittar mig även här:

Den här resan är en del av kampanjen #inLombardia365 och är ett  samarbete med iambassador , Lombardy Tourism och NordicTB                                     

Ofta när man frågar människor varför dom gillar att resa så är det alla möten med människor som dom flesta svarar. För visst skulle en resa inte vara den samma om man inte kunde dela sina upplevelser med andra.  Så var även fallet när jag var i Milano för att fotografera och stötte på olika kreatörer som brann för sitt skapande och bubblade över av kreativitet. När man pratar om Milano och design så förknippar man det oftast med mode men det finns så mycket mer än det! 

 

Möbeldesign: Algranti Lab

Vi möttes i dörren av Pietro Algranti och hunden Trippa som snabbt smet ut på den lugna gatan. Solen lyste in genom fönstret på kontoret och bildade mönster på golvet och längst in i rummet stod ett kylskpåp som såg ut som något jag aldrig tidigare sett men som jag genast ville ha hemma. På Algranti Lab skapar man man inredning/möbler utav upphittade metallbitar som har legat bortglömda eller slängda och som fått patina. Ingen metallbit var sig lik, dom skiftade allt ifrån blått , brunt och grönt. Tålmodigt behandlade man andra skivor för att skynda på processen om den var för ny. Det är något väldigt vackert att inte ha full kontroll på det man skapar utan det är metallbiten som bestämmer själv hur den ska se ut i slutändan. 

Second hand affären: Delphine Vintage

Jag gillar att dra handen över galgar med tyg och stanna till för att man gillar en färg eller mönster. Har man tur så passar plagget annars får den hänga kvar tills nästa person som uppmärksammar den.  På Delphine Vintage känns allt väldigt noga utvalt och handplockat. Skira klänningar med små broderier från 1920-talet hänger på väggarna och små stilleben finns runt om i butiken som man lutade sig fram för att titta lite närmare på. Hon som äger butiken drog lite nervöst i tröjan när hon får frågan om det är ok om kameran kan riktas på henne och inte bara alla fina kläder. Jag önskar jag hade lite mer tid att utforska alla klädesplagg som fanns därinne men det  ger mig bra en ursäkt att svänga förbi hos henne nästa gång jag är i Milano. 

Floristen: Offfi milano isola

Mario ändrade riktning i livet efter ha jobbat tio år inom läkemedelsindustrin och gav sig hän till sin passion för växter och startade Offfi. Det gjorde han rätt i tycker jag. Snabbt går det när han binder och plockar växterna till buketten. Fnissar och ler gör han mest hela tiden och det måste ju vara ett tecken på att han hittat rätt i livet och pysslar med något han verkligen älskar. Sånt syns så snabbt med möten med människor. 

Keramikern: Ceramiche Milesi

Det är något alledes extra för mig att få gå in i någons atelje, det är lite som att få gå in i någon annans huvud. Man kan verkligen säga att det är ett kreativt kaos hos Ceramiche Milesi med verktyg och färdiga alster som trängs på hyllor som går från golv till tak. I hela rummet ligger ett litet lager över allt med torkad lera. Stötter man till något med byxbenet lämnar det ett litet märke.  Är det något keramiker lyckas med så är det att få det att se enkelt ut. Vilket man snabbt inser när man testar att det inte är! 

Du hittar mig även här:

 

 

God jul på er alla!

Hoppas ni alla ha haft en mysig julafton med familj/släkt/vänner! Själv har jag haft en riktigt fin julafton där jag ätit massor av vegetarisk julmat, druckit nubbe, fått alldeles för många julklappar än jag förtjänar och insett att jag matchat inredningen med min klänning. 

Nu i veckan kommer det komma upp lite inlägg från min resa till Milano som jag gjorde i början av december. Det kommer innefatta vackra utsikter, mina möten med kreatörer i staden och en bar som Wes Anderson himself har inrett. Så håll utkik!

Du hittar mig även här:

Vi hinner bara ta några steg in på hotellet Telegraaf som ligger i den gamla delen av staden Tallinn innan någon redan tagit våra jackor och leder oss in till restaurangen. Jag stannar upp vid entrén och blickar ut över rummet. Blicken fastnar på den bladinklädda väggen på andra sidan rummet och den enorma ljuskronan som hänger ner från det välvda taket. Väggarna är fyllda med tjocka guldiga ramar och i vinglasen sitter vikta servetter i form av fåglar som tittar rakt på oss från bakre delen av rummet.

utnämd till Tallinns bästa restaurang

Till vänster om mig sitter två uppklädda äldre herrar och spelar på stråkinstrument som fyller rummet med klassisk musik. Väldigt passande när restaurangen heter Tchaikovsky efter den kända ryska tonsättaren med samma namn som var verksam under romantiken. Jag är inte så insatt i just klassisk musik men man brukar känna till hans känd baletter som Svansjön och Nötknäpparen. Restaurangen Tchaikovsky verkar ha smittats av framgången och har bland annat vunnit priser med titlar som Best Gourmet Restaurant och Best Hotel Restaurant i Tallinn.

Där det ryska och franska köket möts

Maten är en fusion mellan det franska och ryska köket men med estniska ingredienser, en spännande kombination som jag aldrig testat innan. Vår servitör för kvällen berättar för oss att vi inte behöver titta på menyn eftersom dom redan satt ihop något väldigt speciellt för oss då både jag och David hade informerat om att vi var vegetarianer redan innan besöket. Så det var bara för oss att luta oss tillbaka i stolarna och låtas oss överraskas om vad vi får.

När dom små rätterna serveras en efter en tappar vi räkningen på hur många det blir men varje gång tittar vi nyfiket på den samtidigt som vår servitör presenterar det vi har framför oss. Mycket var potatis och grönsaker i kräm, mousse eller kokt form. Allt smakar såklart väldigt gott men sen ligger Tchaikovsky i toppen på Estlands bästa restauranger och finns även med i White guide. Dom lever veklingen upp till våra förväntningar. 

 

Du hittar mig även här:

Vi går så vi har Tallinns rådhus i ryggen och skyndar oss snabbt fram över dom kullerstensbelagda gatorna. Under min höstjacka som är i det tunnaste laget spänner jag axlarna så dom nästan är uppe vid öronen när kylan tar tag i mig. Vårt mål är den helt veganska restaurangen Vegan Restoran V där vi ska äta lunch och vi visste att vi var framme när små hjärtformade detaljerna på fasaden och det varma skenet hälsar oss välkomna. Äntligen får vi gå in i värmen. 

Inne på Vegan Restoran V är väggarna av rå sten som målats med vit färg och på vissa delar av väggarna skymtar tegelsten igenom som skapar en rustik känsla. Vid baren hänger vinglasen prydligt över kassan och taket består av tjocka träbjälkar. Det är inte många bord som får plats i lokalen men det gör det bara att man som gäst får väldigt bra service och blir sedd. Vi bestämde oss för att beställa in en trerätters till lunch, då det var så mycket som lät gott. Plus att gå på restaurang i Tallinn är inte alls lika dyrt som det är hemma, så passa på att unna er det lilla extra när ni är där tycker jag. 

Veganska maträtter

Till förrätt tog vi en snack platter för två som hade veganska (såklart!) ostar, marinerad tofu, grönsaker fyllda med röror som cashewnötskräm, hummus på en liten bädd av sallad. Inget man blir mätt på men som släcker det värsta blodsockerfallet innan huvudrätten kommer in. Till huvudrätt beställde jag in seitan med rödbetsås och potatismos. Problemet med vegansk mat är att det så ofta serveras i princip bara grönsaker i små mängder vilket gör att man snabbt blir lika hungrig igen. Skulle inte a något emot att portionerna var lite större. Men det här är något jag har märkt överlag när det serveras vegansk mat, såklart inte bara i Tallinn utan generellt på veganska restauranger. Bara för att jag vill äta mat som inte djur har fått lida av så vill jag ändå bli mätt. Men nu till det bästa! Efterrätten med rabarber och en kall kräm som var helt gudomlig, syrlig och söt på en och samma gång. Nästan värt att bara gå hit för deras efterrätter!

 

Du hittar mig även här: 

I samarbete med Hamburg tourism & Nordic TB och är en del av  kampanjen #ChristmasInHamburg och #HolyHamburg

Jag  är nyss hemkommen från en helg i Hamburg som gick i julens anda. Måste erkänna att tyskarna kan verkligen det här med julmarknader, mycket mer än vi svenskar. Dom tar det på stort allvar och tagit det till en helt annan nivå. Det kändes som varje hörn av staden var det en marknad som ägde rum, staden fullkomligt kryllar av dom. Överallt kan du köpa glühwein som är deras motsvarighet till glögg, pepparkakor och allt annat sött som hör till julen. Den ena vackrare dekorerad och upplyst än den andra. Det fanns en julmarknad för varje smak även om du vill ha det traditionellt, som en sagovärld eller varför inte en med lite mer erotiskt tema. 

RATHAUSMARKT julmarknad

På det här torget framför rådhuset ligger Rathausmarkt som i grunden är designad av en cirkusdirektör och stadens nog mest kända marknad. Det mäktiga rådhuset tornar upp sig på ena sidan av marknaden och tusentals lampor lyser upp varenda liten vrå av torget. Även en tomte och hans renar flyger över marknaden vid vissa klockslag. Här är varje liten gång indelad i vad dom säljer men mest populär är nog Spielzeuggass där man säljer leksaker. Gör som tyskarna själva och köp glühwein (glögg) och värm dina händer på koppen. Det värmer gott från insidan med för den delen när det bara är bara några plusgrader ute.

Även om den är en av Hamburgs största julmarknader så bör du vara beredd på att det är väldigt mycket folk som trängs på dom smala gångarna på kvällen när solen gått ner. 

 

SANTA PAULI JULMARKNAD

Santa Pauli är lätt den mest udda julmarknaden jag varit på. Det här var den första marknaden jag var på och fick en liten chock för jag trodde det skulle vara en helt vanlig marknad. Så fel jag hade! Mitt på Reeperbahn (Hamburgs red light district) ligger den och har ett "adults only" tema. Här finns det choklad formade som kön, shower och underkläder som hänger som dekorationer. Men inte på ett sliskig sätt utan mer med glimten i ögat och underhållande. Sent på kvällen spelar en dj från stora scenen som pumpar ut hits. Marknaden förvandlas då till vad som känns som en  julfestival med alla som hänger i klungor och hinkar i sig varm glühwein som är toppad med rom.

Ett tips är att spara den här marknaden till kvällen istället för dagen då den här marknaden drar igång på riktigt när mörkret kommer smygande.

---

---

 

WHITE MAGIC JULMARKNAD

Längst med vattnet vid Jungfernstieg finns White magic marknaden som går i vitt och lite mer isigt tema. Missa inte den fina upplysta ingången på marknadens kortsida, eller det är snarare väldigt svårt att missa den med tanke på hur fint den är upplyst. Här får du glühwein serverat i ett frostat vitt glas som går hand i hand med resten av marknadens stil. Marknaden ligger bredvid shoppinggatan Neuer wall där alla lyxbutiker ligger på rad. Även om du inte har råd att handla på den gatan så borde du ändå gå dit enbart för att spana in julbelysningen där. 

 

Winterwald Julmarknad i OMRÅDET RUNT MÖNCKEBERGSTRASSE

Om du vill ha ett lite mer sagokänsla över din julmarknad bör du åka till området runt tunnelbanestationen Mönckebergstrasse. Där är bodarna byggda som små hus med torn som sträcker sig upp bland trädkronorna vilket ger känslan av att du går in i en sagovärld. Missa inte det lilla mysiga och lite hemliga "skogsrummet" Winterwald som är en liten oas skapad av granar som separerar dig från den moderna världen Alla granar gör så att man skärmar ute det faktum att man befinner sig i ett shoppingdistrikt och det ända man vill göra är att mysa runt och äta pepparkakor.  

En sak jag ångrade mig att jag inte köpte med mig hem är dom vackra julstjärnorna som man hittade på varje marknad som skiftade i murriga röda och orangea toner. Det hade varit ett fint minne att plocka med sig och ha en stjärna som inte alla andra har här hemma. Men det är lätt att vara efterklok.

Bra saker att veta om hamburgs julmarknader: 

• När du betalar för ditt glühwein så betalar du en deposition på några euro för muggen. Antingen tar du med den hem som en souvenir eller så kan du lämna tillbaka muggen där du köpte den och få depositionen tillbaka. Glühwein plus mugg kostade cirka 5-6 euro.

• Ta med kontanter! Tyskarna gillar av någon anledning inte kort på marknaderna vilket var lite frustrerande för en själv som är så van att inte ha kontanter på mig.

• Klä dig varmt! Hamburg ligger vid vatten så det kan dra riktigt kalla vindar fick jag lära mig den hårda vägen när jag glömde mina vantar. Lär av mina misstag :)

Du hittar mig även här:

 I samarbete med Hamburg Tourism & NordicTB

Foto: www.mediaserver.hamburg.de / Jörg Modrow

Nu är det snart bara en månad kvar till julafton och redan till helgen är det första advent. På fredag flyger jag ner till Hamburg för att upptäcka staden och deras julmarknader, det ska vara något extra juligt över dom har jag hört från min mamma som besökt dom flera gånger. Jag ska strosa runt bland tända ljus, smaka på allt juligt, köpa julklappar och verkligen komma i stämning är planen. Du kan följa resan genom hashtaggarna #HolyHamburg och ChristmasInHamburg

Har du varit i Hamburg och kan tipsa om något jag absolut inte får missa där?

Du hittar mig även här:

Bara tre dagar efter jag kom hem från min resa i Tallinn var det dags att packa om min väska för att åka ner till Spanien. Jag begav mig ner till regionen som heter Murcia, en del av Spanien jag aldrig besökt innan. Jag har bott i Barcelona och besökt Fuerteventura när jag var där för att surfa så det var verkligen spännande att få upptäcka någonting nytt! 

Väckarklockan var ställd på 02.45 för att hinna med planet som gick redan sex på morgonen. En fyra timmars resa var vi framme på flygplatsen i Alicante och vi åkte direkt till Yecla där vi besökte den familjeägda olivgården Almazara Deórtegas. Vid ingången till den lilla fabriken stod en kvinna med labbrock och väntade på oss när bilen rullade in på uppfarten. Genast förstod man att dom tar det här med olivolja på mycket stort allvar. En hispig terrier möter oss så fort vi kliver ut ur bilen och kan inte riktigt hantera sin egen nyfikenhet för oss. Jag ångrade att jag inte bytt om från mina kläder anpassade till det kalla Sverige som verkligen inte matchade den varma spanska hösten. Runt omkring hela platsen växer oliver som det är det mest naturliga som finns. Men för  oss är det exotiskt, att bara kunna plocka oliver från träden. Men som tyvärr är för beska att äta råa fick vi lära oss. 

Marlene och Diana inspekterar oliverna.

Natali

Dom visade oss runt runt på anläggningen och vi fick se alla delmoment som var mycket färre än jag trodde det skulle vara. Med stor passion gick dom igenom processen om att skapa sin prisbelönta ekologiska olja. Det var svårt att få en bild där hon stod still då hon pratade yvigt och vilt med sina händer. 

Marlene fick snabbt en bästa vän. 

Vi avslutade vårt besök med att slå oss ner vid ett bord där vi hade fyra skålar försedda med nummer fyllda med olja. För att provsmaka olivolja på rätt sätt ska man först gnugga glaset mot handflatan för att värma upp den vilket lyfter fram alla dofter. Vi fick sedan försöka gissa vad den innehöll, lite som man gör med vin. Den sista koppen var fylld med en icke ekologisk olja köpt från en mataffär och man kände direkt skillnad på deras oljor och den billigt framkallade oljan. Har aldrig funderat så mycket på olivolja innan men kommer definitivt vara mer kritisk i mitt val nästa gång jag väljer vilken olivolja jag kommer köpa på Ica. 

Info: 

Almazara Deórtegas hemsida

 

Du hittar mig även här:

Hela gårdagskvällen lyssnade jag på olika livesändningar om valet i USA och gick och la mig i tron att USA skulle få sin första kvinnliga president. Imorse när jag vaknat kastade jag mig på telefonen i tron om att så var fallet. Men vaknade istället till att Trump står och håller sitt vinnartal. Hur världen kommer se ut framöver kan vi nog inte ens förutspå. Men ett smärre kaos kommer det nog bli. 

Lika mycket kaos som det är i Stockholm just nu. Jag som kom hem från en resa i södra Spanien igår och var inte riktigt förberedd på snöovädret, eller det tror jag ingen riktigt var. Det kom lite som en käftsmäll. Idag satt jag och några frilansande vänner på cafet Louie Louie och jobbade. Men att ta sig hem därifrån var ett långdraget och kallt äventyr. Hela två timmar tog det mig att ta mig från Medborgarplatsen till min lägenhet på Lidingö. Alla bussar är inställda på hela ön så alla som bor på ön måste trängas på ett tåg som verkar gå en gång i timmen. Längesen jag såg så mycket snö falla på så kort tid. En dag man sent kommer glömma, av många olika skäl...

Du hittar mig även här: