Vi följer efter min georgiska vän Ruska som tar oss in på dom tysta bakgatorna i Tbilisi. Hon viker av och försvinner in genom en grind som jag annars skulle bara ha gått förbi om jag inte hade haft hennes insider info. Från gatan ser det inte mycket till världen, man skymtar en parkerad bil och några bord. Men när man går in på på innergården så dyker det upp en pastellig värld. 

Ezo ska tydligen helt enkelt betyda innergård på georgiska, så restaurangen lever alltså verkligen upp till sitt namn. När vi kommer in har det dukats upp ett långbord och en efter en trillar det in familjer och vänner som verkar fira nånting. En flicka leker med sin lilla hundvalp som följer hennes varje steg. 

“No cheating, just simple, quality product.”

Om man är vegetarian är Georgien ett perfekt land att besöka. Så  mycket god mat att man nästan känner sig bortskämd. Dom älskar röror och det gör jag med! På Ezo serverar man så långt det går ekologisk mat där målet är att bli helt ekologiska. Ett tips är att beställa lite av varje så kan ni ha en liten tapas och smaka av allt det goda. 

När ett tjejgäng sätter sig vid bordet bredvid oss och det slår mig att det här kunde vara deras hak. Lite som man själv skulle bestämma med sina kompisar att man skulle mötas upp på Carmen (en bar i Stockholm) en kväll för att ta en öl. Men som jag önskar att det fanns sånna här ställen i Stockholm, då hade det nog blivit mitt stammishak. 

Kombinationen av pastellfärger och råa vittrande väggar är verkligen vackert eller hur? 

INFO:

Adress: 16 Geronti Kikodze St, Tbilisi

 

Om du är som jag helt fascinerad av dom fantastiska världarna Wes Anderson bygger upp i sina filmer kommer du älska Bar Luce! Det är faktiskt en bar som Wes himself har designat på konstinstitutionen Fondazione Prada i Milano som är tillägnad samtidskonst och kultur. Känns lite som om cafet skulle kunna vara inspelningsplats och vem vill inte kliva in en kort stund i hans filmer?

Längst in i rummet skiner solen in på flipperspelen med Zissou från filmen Life Aquatic. Personalen ser till och med ut att komma från filmens värld i sina små svarta flugor och vita skjortor. 

Man skulle kunna tro att priserna skulle vara skyhöga när man hör att det ligger i en byggnad som heter Prada och den är så unik. Men icke! Här kan du få en cappuccino för under två euro. Plus i kanten är att dom hade väldigt bra utbud av vegetariska och veganska mackor som jag verkligen kan rekommendera. 

Du hittar mig även här: 

När vår båt från Sverige äntligen la till i Tallinn skyndade vi oss att checka in på Tallink Spa & Conference hotel, lämnade våra väskor på rummet och åkte direkt till Cafe Komeet för lunch tillsammans med Visit Tallinn. Magen kurrade när vi tog oss längst upp i shoppingcentret Solaris där Cafe Komeet ligger med sina panoramafönster runt hela lokalen som gav en fantastisk fin utsikt över sevärdheterna och vackra hustak i Tallinn. Precis när vi kommer in så ser vi dessertkylen och börjar redan planera så det ska finnas plats i magen för efterrätt. Rakt fram sitter ett gäng äldre damer i dräkt vid ett bort som pratar och lyssnar uppmärksammat på varandra om något som ser ut att vara viktigt.

Vi går förbi alla bord längst in i lokalen där det har dukats upp ett långbord till oss med massor av röror, grönsaker och vattenkannor med citron i sig. Allt ser så fräscht ut och jag vill smaka på allt. En skön kontrast att äta något väldigt nyttigt och sen avsluta med något riktigt sött. Jag slår mig ner tillsammans med mitt trevliga sällskap som består av tre andra bloggare: Katarina från Änligen vilse, Madeleine från Landleyskök,  Johanna Bergström från Lyx.se och tillhörande vänner och pojkvänner. Bakom oss ser vi den pastelliga operahuset som går i ljusgult och ljusgrönt och tittar vi ner ser vi vägen där förmiddagstrafiken inte riktigt har kommit igång.

Allt från vegetarisk mat till raw food

Ofta när man reser som vegetarian eller vegan så brukar det finnas ett val på menyn, vilket gör att processen att välja vad man ska äta väldigt snabb. Men här på Komeet fanns det hur mycket som helst att välja på, det är till och med inga problem om du äter raw food. Vi började med en förrätten som dukats upp för oss som bestod av ett snacksfat med bruschetta täckta av olika röror med avokado, sötpotatis och svamp. Den med avokadoröra på sig slogs vi nästan om för det snabbt blev allas favorit.

Till huvudrätt valde jag getost som låg på en bädd av rödbetor och honung. David valde en fräsch wok med cashewnötter och massa grönt.

Det är alltid så komiskt när man är många bloggare samlade vid ett och samma bord. När maten kommer in så börjar ingen att äta utan kamerorna åker upp direkt. Några intensiva minuter fyras det av bilder men lika snabbt som det började lägger vi också ner kamerorna. För sen ska det bara njuta av maten i lugn och ro.

Veganska efterrätter

Beslutet jag tog när vi gick in i caféet om att spara en liten plats i magen till efterrätt gick det så där med eftersom det glömdes bort redan vid förrätten vid den goda avokadoröran. Det är det vanligaste som händer mig när jag äter ute att jag äter så mycket av maten att jag nästan alltid skippar efterrätten. Hellre förrätt än efterrätt. Men jag slog på stort för en gång skull och tog båda. Valen var många där den ena tårtan såg godare ut än den andra. Efter mycket velande fram och tillbaka beställde jag in en tårtbit med smak av geishachocklad som var åtta lager hög. Ska jag ha så kan jag lika gärna slå till på stort. Finns såklart veganska val till dig som vill ha det. Men kom ihåg att bitarna är otroligt generösa i storleken så ni kan utan problem dela en tårtbit på två. Men sötast av allt var nog min cappuccino dekorerad som en björn. Den lilla björnen som efter några sörplingar såg lite mer ut som en förvånad bumbibjörn som fastnat i en dammsugare. 

INFO: 

Adress: Solaris Center, Estonia pst. 9, Fjärde våningen

Hemsida: https://www.kohvikkomeet.ee

 

Du hittar mig även här:

Första kvällen i Tbilisi mötte vi upp med min georgiska kompis Ruska som jag lärde känna på Gotland förra sommaren. Nästan exakt ett år senare uppfyller jag löftet om att jag skulle komma och hälsa på. Kvällen är varm och trafiken högljudd. Vi går mot en restaurang som hon tycker om, Cafe Gabriadze. Hon varnar oss att området är lite turistisk och jag tänker mig att det kommer vara väldigt mycket folk och svårt att få bord. Men men det behöver jag inte oroa mig för. Tbilisi är inte alls sådär knökfull med turister som Prag kan vara om sommaren. Man ser några enstaka turister nån gång då och då, främst kommer dom från Ryssland. 

Vi möts av dockteatern Gabriadze på torget som är sned och vind, som om den är byggd i flera omaka lager. Dom långa buskarna vajar fram och tillbaka och ger liv åt tornet. Man tror att man befinner sig i en kuliss för en barnfilm men påminns snabbt att det är ett väldigt vanligt torg med uteserveringar. 

Vi slår oss ner vid ett bord vid en bar på torget och dricker vår första Argo, en georgisk lager. Vinden yr runt på våra servetter som vi får jaga efter dom. Vi uppdaterar oss om vad som har hänt i våra liv sen vi sågs för ett år sedan. Ruska springer över till Gabriadze cafe för att reservera ett bord. Snart får vi en nick från en kypare och vi dricker upp dom sista klunkarna för att skynda oss över för att haffa vårat bord. 

På Gabriadze cafe som ligger precis i anslutning till tornet får vi vår första bekantskap med det georgiska köket. 

Vi beställde in khachapuri som är ett bröd som både är fylld och toppad med ost. Till det åt vi pkhali som är en vegansk traditionell georgisk rätt som serveras kall med bland annat hackade grönsaker, valnötter och böner. Vansinnigt gott! 

INFO:

13 Shavteli St, Tbilisi

http://gabriadze.com/en/o-teatre/

 

Du hittar mig även här:

När jag bodde i Paris fick jag lära mig av fransyskorna att dom man ser ute på dom Parisiska gatorna en varm sommardag är bara turister. Alla med vett i sig flyr staden dom varmaste veckorna. Det inser jag den här dagen att det gör dom rätt i. Själv är jag i Paris på grund av jobb och har några timmar över för mig själv, så jag faller verkligen in i kategorin svettig turist den här dagen. Marais är ett av mina favoritområden att strosa i när jag är i Paris mycket för att dom har så många fina secondhand butiker. På en sidogata från dom lite större promenadstråken i Marais hittar du L’Improbable Café. Jag går och släpar mina fötter på jakt efter vätska och strök omkring i all skugga jag kunde hitta. Först går jag förbi L’Improbable Café men något får mig att vända om. Från gatan skymtar man mest några stolar och bord men tittar man förbi dom så ser man en liten food truck parkerad längst in lokalen. Precis som en seriefigur lutar jag mig tillbaka mitt i steget och lutar mig bakåt som en omvänd räka och sträcker på halsen. Ljusslingor och udda lampor lyser upp den lite oväntat mörka rummet trots att det är fullt dagsljus utomhus. Lokalen med dess imponerande takhöjd pryds av udda och färglada detaljer som uppspikade trälådor och klätterväxter.  

Jag slår mig ner vid bordet vid ingången och tittar på folk som strosar förbi. Bakom mig springer två pojkar och leker kull och vid bardisken har ett tjejgäng slagit sig ner och och sippar även dom på en juice. Långsamt sippar jag på en kall juice och äter en smörgås med päron, nötter och Roquefortost. Rekommenderar alla att testa den om man gillar päron ost på mackor! L’Improbable Café är ett perfekt ställe att smita in på för att gömma sig lite från den starka Paris solen och fylla på energidepåerna.

Hitta till L’Improbable Café:  

Cafet ligger på gatan 5 Rue des Guillemites i stadsdelen Le marais i Paris

 

Du hittar mig även här:

I fredags bjöds det på frukost på Haymarket hotel som Svenska Resebloggare anordnade. Det var en riktig regnig och ruggig morgon jag klev in i det gamla anrika PUB-huset vid Hötorget där Scandics nya signaturhoell nyligen öppnade sina dörrar. Det första som slog mig var att jag genast började tänka på American horror hotel, inte för att hotellet hade den läskiga känslan som i serien utan av Art deco estetiken. Mörka röda mattor, guld och direkt inspirerat av 1920-talet. 

På vänster sida av entrén ligger Greta, ett cafe som fått sitt namn av Greta Grabo som jobbade som expedit och modell i huset i början av hennes karriär. Men här var det ett annat känt hotell jag kom att tänka på, Wes Andersons pastelliga Budapest hotel.

Towe från Come fly with me. / Jag kommer definitivt packa ner datorn för att sitta och jobba här inom en snar framtid, väldigt inspirerande miljö. 

Vi som är med i Svenska resebloggar springer på varandra lite titt som tätt men ibland dyker det upp nya bekantskaper som Daniela. 

Sophie som var PR ansvarig berättade om hotellets koncept och historia för oss. Dom andra som var där var bloggarna Liniz och Livet från den ljusa sidan som inte syns i bilden. 

Allt skulle såklart dokumenteras, man är i gott sällskap när kamerorna smattrade på allt runt omkring oss. Här är Helena och Peter från Freedom travel.  

Det märks att dom lagt ner mycket tid på detaljerna. Golvet var så fint!  

Jag valde ett rågbröd med avokado och bakat ägg plus yoghurt med hallon och björnbär toppad med en granola. Gott, gott, gott! Älskar frukost och speciellt hotellfrukostar, det är något alldeles speciellt med dom. 

Efter att allt var uppätit sa vi hejdå till Gretas och gick vidare till Americain som är deras bar med karibiska inslag som ligger till höger om entrén. Här var det verkligen att the roaring 20's och modern dekadens möttes. 

Bästa lampan, vart får man ens tag på en sån?

På övervåningen hittar man deras restaurang Paul som är ett amerikanskt brasseri men som även fungerar som tillhåll för hotellfrukost för hotellgästerna. 

Känner ni igen mönstret på mattan som är i korridorerna? The shining såklart! Dom har jobbat medvetet med att hämta in filmreferenser in i designen av huset vilket var väldigt roliga detaljer att upptäcka. 

Vi fick även en visning på hur rummen ser ut. 

Dom där tapeterna skulle jag inte ha något emot att ha hemma. 

Som fotograf tyckte jag det var extra kul att höra at dom skapat fotokonst speciellt för rummen och i detta fall fotograferat av den danska fotografen Henrik Bulow. Där han har fått tolka hotellet och även skapat bilderna på plats. 

Sen lämnade vi det varma och ombonade för att ge oss ut i det regniga Stockholm. Men kommer definitivt komma tillbaka för en drink eller en kaffe i framtiden.

Du hittar mig även här:

Jag strosar längs med Canal Saint Martin i Paris som är kantad av människor som sitter på kajkanten och dinglar med fötterna. Vid en av dom karakteristiska broarna som går över vattnet tar jag trapporna uppför och hamnar sedan på andra sidan. Jag har ett tydligt mål i sikte trots att jag bara strosar. Först går jag bara förbi det. Jag vänder mig förvirrat om och tänker Le Comptoir Général ska ju ligga här på nummer 80. Men det enda jag ser är en lummig liten gång som leder in bakom husen. Jag följer gången som ska ta mig till vad jag anser Paris vackraste och bästa bar. Det första som möter mig är en mörk och lång korridor kantade med tavlor på var sin sida och pampiga kristallkronor som hänger från taket. När jag kommer till slutet av korridoren hittar jag en sliten gammal reception som om det vore från ett övergivet hotell. 

Det första rummet till vänster om mig är enormt och det är så mycket att titta på. Det skulle jag säga är ett genomgående tema för hela stället. Allt är i ett underbart virrvarr av afrikanska och karibiska prylar och detaljer. Man vill vill stryka längs med väggarna och gå på upptäcksfärd i varenda liten vrå av den 600 kvadratmeter stora lokalen. Precis som om det vore ett museum där varje sak har sin historia och är präglad av ålderdom. Solen letar sig in genom takfönster som skapar sokatter på det slitna trägolvet och jag vill fotografera precis allt jag ser. Klätterväxter ålar sig runt takbjälkarna i taket och det är växter precis överallt. Stora gröna blad sträcker sig ut ur trälådor på golvet och precis vid en dörr ser det ut som det växter upp en växt ur golvet. Dörrarna står öppna till den lummiga innergården och man märker knappt någon skillnad mellan att vara inomhus eller utomhus som smälter ihop. Jag tar ett varv runt den runda lilla innergården och passerar små grupperingar av folk som sitter på parkbänkarna där ute. Dom gröna grenarna ovanför mig har skapat en helt naturlig markis som skyddar mig mot solen därute.

Le Comptoir Général är inte bara en bar, den är så otroligt mycket mer än det! I lokalen hittar du även en frisörsalong, konstgalleri, butik, museum och en kuriosakabinett fylld med dom mest besynnerliga saker. Det är knappt att man kan ta in allt under ett litet besök, det här är definitivt min nya favoritplats i Paris!

Blev helt kär i det här krackelerade golvet, tänk om man kunde få ha det hemma.

Jag slår mig ner på en av barstolarna vid den lilla bardisken Le Petit noir där jag beställer in en kaffe. Det är en mix av turister som är precis som jag på upptäcksfärd i lokalen till svala fransyskor som är mer uppmärksam på sitt sällskap än alla prylar, kanske för att dom sett det här så många gånger. Om en sån här bar skulle öppna i Stockholm skulle ni hitta mig där direkt.

I nästa rum möts jag av något så otippat som fören av en båt, omaka luggslitna möbler och solen som även här sipprar fram genom takfönster och skapar stämningsfulla solkatter. 

Det som gjorde mig väldigt glad var att det var en sån mix av människor här som till expempel pensionärer, familjer och såklart hipsters. Några verkar fira en födelsedag och andra sitter framåtlutade i sina fotöljer och pratar intensivt. 

Efter ha ränt runt i ett stekhett Paris sjönk jag ner i en av dom mjuka fåtöljerna, om en timme skulle jag åka till flygplatsen tillbaka till Stockholm men först lite vila i denna stadsoas.  

Hitta till Le Comptoir Général: 

Baren ligger på adressen 80 Quai de Jemmapes i Paris
Le Comptoir Général hemsida

 

Du hittar mig även här:

Jag vaknar upp redan klockan sju på morgonen och känner inte alls för att ligga och dra mig. Jag är ju faktiskt bara i Paris under 24 timmar för jobb och det känns bortkastat att ligga kvar i ett mörkt hotellrum med nerdragna gardiner. Jag strosar planlöst längs med gatorna i Marais på jakt efter ett cafe att dricka min morgonkaffe. Cafe Charlots uteservering får mig att stanna till. Det är nästan för bra för att vara sant, hela uteserveringen osar urtypiskt franskt.

Allt från dom runda små borden till dom rödvit mönstrade stolarna som står uppställda på rader redo för att ha någon som ska slå sig ner för att få sitta på första parkett när Paris vaknar. Jag trycker upp den slitna svarta dörren och ser en man som sitter och skriver frenetisk på sin dator med ögonbrynen i djupa veck. Han bär ett par blå glasögon men har även ett par röda som ligger slängda på bordet bredvid datorn. Väldigt uppstyrt att ha färgkoordinerat sina glasögon efter vilket behov man har att se tänker jag. Servitörer med sina vita förkläden sveper fram och tillbaka genom lokalen när dom förbereder inför dagen, som om det är lugnet för stormen just nu.

Vid baren sitter en man och läser en dagstidning med en kaffe bredvid sig. Ibland säger han något till tjejen bakom bardisken och som vänder sig om för att svara. Kanske småpratar dom om nyheterna han läser eller kanske är han en stammis som med tiden lärt känna personalen?

Jag slår mig ner på uteserveringen och drar koftan lite tätare runt mig. Efter några minuter kommer servitrisen med min cappuccino och en varm pain au chocolat. Det är lite ruggigt men jag känner att det blir lite varmare för varje minut solen går upp. Ett par går hand i hand längs med gatan och stannar precis framför mig. Han omfamnar henne bakifrån och dom tittar på något som jag inte ser från där jag sitter. Dom fnissar och ser väldigt kära ut. Dom vänder sig om som om dom helt plötsligt känner att dom har ögon på sig i ryggen. Jag hinner precis plocka ner kameran och dom sätter sig bara några bord bort från mig. Jag tar en stor tugga på min pain au chocolat och smulorna ramlar ner på min tröja. Det är som ett tecken på att det är en färsk och fin pain au chocolat om den smular och skivar sig. Det är dom som inte gör det som man ska akta sig för. Dom som är kompakta eller legat i en svettig påse och har bara blivit en klump av deg. Men den här skivar sig och smular sig precis som jag vill att den ska göra. Samtidigt som jag sippar på mitt kaffe ser jag morgonpigga och en del väldigt trötta hundägare som drar sina fötter efter trottoaren. Två kvinnor som går förbi med sina två hundar snurrar in sig i varandras koppel och jag ler åt den gulliga vardagssituationen. Ägarna byter några ord med varandra när dom försöker snurra upp kopplen och traskar sedan vidare åt varsitt håll. Där sitter jag och ler bakom min kaffekopp och ser hur Paris vaknar till liv. 

Hitta till Cafe Charlot:

38 Rue de Bretagne i Paris.
www.cafecharlotparis.com/

 

Du hittar mig även här:

Det här är min nya bloggserie som heter Upptäck Stockholm där jag visar er mina favoritställen i den stad som jag numera kallar hemma och på vägen hoppas jag själv snubbla över massa nytt och spännande jag inte besökt innan. 

Sätt ihop kombinationen krackelerade väggar, växthus och godsaker så är jag helt såld. I ett gamalt tropiskt växthus från 1926 i den Bergianska trädgården hittar du café och restaurangen Gamla Orangeriet. 

Vi kliver in över tröskeln och skorna träffar gruset som är själva golvet av orangeriet. Det knastrar under våra fötter när vi styr våra steg mot mitten av lokalen. Till höger om dörren står ett citrusträd av något slag med små orangea frukter. Det är varmt där inne men inte så hett som jag trodde att det skulle vara med tanke på att cafet ligger i ett växthus. Ljuset studsar mjukt runt in i lokalen från både fönster och tak. Väl framme i kassan ligger godsakerna uppradade och vi väljer efter mycket velande fram och tillbaka för kokostopparna. Brickan vi bär bakverken på täcks av en karta över den Bergianska trädgården som vi senare skulle bege oss ut för att upptäcka. Jag har varit så många gånger i trädgården men älskar att strosa runt där med en kaffe i handen och gå på upptäcksfärd. Bäst är det på vår/sommaren då allt bryter ut i färg efter ha legat i dvala i hela vintern. 

Något jag försöker undvika är dom stora kedjorna av caféer här i Stockholm som även ser exakt likadana ut vart man än åker i landet. Lite som caféernas motsvarighet till restaurangernas McDonalds. Det finns ingen själ i varken maten eller inredningen. Gamla Orangeriet känns så långt ifrån något själlöst. Här är saker lite sneda, färg är avskavd från väggarna och varje kruka har fått sin alldeles egna patina. Saker får vara lite som dom är helt enkelt. 

INFO:

Adress:  Veit Wittrocks väg 7
T-bana: Universitetet
Hemsida: www.gamlaorangeriet.se

 

Du hittar mig även här:

Uppdaterad juni 2018

För fler tips om saker att göra i Riga: 
Frostbitna takåsar, värmande ölprovning och lunch i ett garage i Riga

---

SECOND HAND 

---

Humana Vintage / Gertrudes iela 16

Det finns flera olika Humana utspridda i Riga men den här butiken tycker jag är den bästa. Att köpa second hand var lite svårt i Riga då det jag oftast stötte på var väldigt många toppar med strass och konstigt skurna kjolar. Är du kille är det helt annat då du kan som David komma hem med påsar fyllda med härliga stickade tröjor, skjortor och Levis jeans för ett löjligt lågt pris.

Humana Vintage stack verkligen ut från mängden med sitt sortiment som påminner väldigt mycket om Beyond retro men här får du trängas med både gamla tanter och Rigas hipsters. I den här second hand butiken har dom handplockat ihop ett sortiment och fyllt två våningar med allt från gamla platåskor från 70-talet, vintage klänningar och såklart herrkläder. 

---

VEGETARISK MAT OCH ÖL

---

Miit / Lacplesa iela 10

Miit kan sammanfattas i tre ord:  kaffe, cyklar och mat. Allt började som ett ställe att laga cyklar där dom även servaerade dryck men har idag växt till en vegetarisk cafe/restaurang. På den här restaurangen kan du ta med dig cykeln för att få den lagad i cykelbutiken bakom baren och medan du väntar äta en smaskig vegetarisk buffee. Nu kanske du inte tar cykeln över till Riga utan båten men då kan du ändå ta del av deras goda mat ändå tycker jag. Deras vegetariska buffé med flera mumsiga röror serverar dom fram till 16.00 på lördagar och det är ju perfekt om du är där bara över dagen för att sedan hoppa på båten hem igen. Är du där över en helg så serverar dom även middag. Spara lite plats så du kan smaka av dessertdelen av buffeen!

Garage i Bergs Bazaar  

Bergs bazaar är ett område i Riga som är fylld med historia från sin storhetstid innan sovjetunion då det var ett handelsnav i staden och hur området förföll under Sovjetunionens styre. Idag ägs området av en familj som tog en chans när dom köpte tillbaka det efter Sovjetunionen fall. Tidigare fungerade den här lokalen som ett garage och därav har restaurangen fått sitt namn Garage. Glöm inte att titta upp när du är inne i restaurangen och se det fina glastaket som släpper in ett vackert ljus över borden. Jag specialbeställde vegetarisk mat och det var absolut inga problem. Extra roligt är att kocken står inne i restaurangen och du kan se hur maten tillreds. Om du vill se mer bilder och läsa om mina upplevelser på restaurangen Garage kan du klicka här. 

ÖL på ALKIMIKIS

Microbryggeri-trenden känns som det helt plötsligt har exploderat under dom senaste åren. Bara för fem år sedan pratade inte folk om ipor eller suröl runt mig. Men något har hänt och alla städer man åker till nuförtiden har minst ett microbryggeri och Riga är inte annorlunda. . För mig har det varit som en ny värld har öppnat sig för mig. Öl är inte bara en solvarm burk Norrlands som man dricker på festival. Nu har jag upptäckt det vackra med suröl och strosar gärna mellan barer på jakt efter den godaste. Alkimikis är en bar med ett eget bryggeri i samma byggnad. När du är där fråga om du får bli insläppt till bryggeriet och få smaka ölen rätt från tanken. Om du är intresserad av att läsa mer om min ölprovning på Alkimikis kan du klicka här. 

---

MARKNAD

---

Kalnciema marknad / Kalnciema iela 35

Kalnciema är ett område på andra sidan vattnet från gamla stan som har med tiden blivit ett kreativt kluster av design och hantverk i Riga. Det verkar ständigt vara något nytt evenemang på gång med allt från bondens marknad, konstutställningar och konserter.  När vi var där en kall höstdag var det en marknad i stil med bondens marknad som vi har här hemma. Små hundar zickzackar mellan allas fötter då gångarna är fyllda av folk som smakar och känner på honung och syltburkar. Lite längre bort står män och värmer mat i en stor panna som skapar ett rökmoln som stiger upp mot den kalla luften. Helt enkelt en väldigt gemytlig stämning. Gå in på deras hemsida och se vad som händer i Kalnciema när du är där!

Du hittar mig även här:

Man ska verkligen inte underskatta att åka på utflykt i sin egen stad! 

När jag skulle spana in mina kompisar Lisa och Kalles lägenhet inför en fotografering som jag skulle ha hemma hos dom så hoppade jag och David på båten över till Kvarnholmen istället för att åka runt halva stan med tunnelbanan. Det kostar ju inget extra plus att dom bjuder på kaffe! Så vi gjorde det till en heldag tänkte vi för att upptäcka den delen av stan där jag aldrig varit på och hittade några guldkorn. 

Vi tog en sväng ut till Magiska trädgården som är ett riktigt härligt och flummigt ställe. Enligt hemsidan beskrivs det så här  Magiska är grundat och drivs av Amanda Larsson för att göra samhället mer demokratiskt, klimatsmart och lekfullt. Magiska är en lekfull plattform som lyhört lyssnar till ungas åsikter för att påminna oss och andra vuxna om barnperspektivet, där ingenting är självklart och allt är möjligt.

Dom har även haft Magiskt Vm i att bygga trähus. Jag som älskar små trähus blev ju lite svag i knäna eftersom det fanns massor av dom som man kunde klättra upp i på Kvarnholmen som fortfarande står kvar sen tävlingen. 

Sen tror jag nog att dom vuxna tyckte det var ännu roligare än dom barn som var där....

Chiligängets foodtruck stod parkerad vid det här fina stället. Fick lite New york känsla över det hela och vem kan motstå ett ställe med massor av ljusslingor? Får hoppas dom ska ha det nästa år med för då vill jag hänga där under varma sommarkvällar. 

Du hittar mig även här:

Eftersom vi inte hade bil när vi åkte till Gotland så blev vi väldigt beroende av cyklarna som tillhörde stugan. Vi hade lite otur med cyklarna då en av dom hade pyspunka, en av oss ramlade av cykel och skrapade upp sig och att vi var tvungna att cykla två mil i spöregn för att handla mat. Men trots det så är det ett fantastiskt sätt att upptäcka ön tycker jag.

Laxboden i Lergrav

Det här cafét är just känd för sin fisk så det var lite lustig när en av oss är vegan och vegetarian stannade på det här stället. Men dom var inte omöjliga och gjorde ruskigt goda alternativ på sallader för oss. Boden ligger precis nere vid ett fiskeläge och mitt emot ligger ett raukfält. 

Inte att förglömma deras fina utedass. 

Furillen

Vi blev tipsade om Furillen när vi var i Laxboden och det var verkligen en trevlig överraskning. Det är en egen liten ö på lergravskusten som är ett nedlagt kalkstensindustri område och som även varit militärt skyddsområde på 90-talet. Idag är fakbriksbyggnaderna omgjorda till ett hotell. 

Hej hej från mig!

Du hittar mig även här: